runforyourlife

... och det här är tydligen priset jag får betala.

Tre dagar och jag säger som min mamma " finns det någon mening med livet, om man inte får äta vad man vill?" Okej, när vi säger så, kanske vi inte menar det fullt ut men det finns ändå en liten sanning i det hela.

Därför har jag nu tänkt tillåta fikabröd. I en lagom mängd och rätt typ. Munkar funkar inte för min mage(tyvärr) men en bulle hit och dit är nemas problemas. Så idag har jag ätit två bullar och det känns underbart. Helt plösligt kändes livet mycket lättare. Men i övrigt har jag klarat mig grymt bra.

Är det här vad som krävs för att jag ska klara det, så är det värt det. För jag vill det här och jag hoppas verkligen att det kommer funka.